Bevara hälsa
och livskvalitet

Mendus tillämpar dendritisk cellbiologi för att designa ”off-the-shelf” immunterapier som gör det möjligt för kroppens eget immunsystem att bygga upp aktiv, långvarig immunitet mot tumörceller.

Vididencel innehåller bestrålade dendritiska leukemiceller som härrör från en egenutvecklad leukemicancercellinje (DCOne). Vid intradermal injektion fagocyteras vididencel av antigenpresenterande celler som finns i huden, vilket sedan utlöser breda immunsvar mot tumörantigener som bärs av vididencel.

Den intratumorala immunprimern ilixadencel innehåller pro-inflammatoriska dendritiska celler från friska donatorer, som administreras direkt in i tumören. Detta leder till lokal inflammation i tumörens mikromiljö och utlösande av antitumörimmunsvar.

Vår prekliniska pipeline fokuserar på användningen av DCOne-plattformen för ex vivo expansion av immunceller för terapeutiska ändamål och utforskning av nya kombinationsterapier.

Patientberättelser och reflektioner från ledande forskare och experter inom immunonkologi som ska ge inblick i medicinska behov, behandlingserfarenheter och nya terapeutiska framsteg.

Intervju med Tariq Mughal, chefsöverläkare på Mendus

Nya perspektiv på immunonkologins framtid vid blodcancer

Dr. Tariq Mughal tillträdde som Chief Medical Officer på Mendus i maj. Han tillför en kombination av akademisk och industriell erfarenhet inom hematologi, onkologi och läkemedelsforskning som kommer stödja bolagets strategi för klinisk utveckling i sen fas, efter framgångs­rika fas 2-data med den ledande produkten vididencel vid akut myeloisk leukemi (AML).

Dr. Mughal, kan du kort presentera dig själv och din resa inom onkologi?’

TM: Min karriär sträcker sig över mer än 35 år inom klinisk praktik, akademi och industri. Jag utbildade mig i London och senare i USA, där jag erhöll specialistcertifiering inom hematologi och medicinsk onkologi. Jag har ägnat en stor del av min karriär åt att förstå och behandla blodcancer, särskilt kronisk myeloisk leukemi (CML). Mitt tidiga arbete tillsammans med den avlidne professor John Goldman – en av pionjärerna inom CML och stamcellstransplantation – var grundläggande. Vi bidrog till att utforma behandlings­metoder som förvandlade CML från en dödlig sjukdom till en av de mest hanterbara cancerformerna idag, mycket tack vare tyrosinkinashämmare som imatinib. Vid akut myeloisk leukemi (AML) anses stamcellstransplantation fortfarande vara den enda potentiellt botande behand­lingen.

Varför valde du att börja på Mendus och vad är det som lockar dig med företagets mission?

TM: Det som lockade mig var möjligheten att arbeta med innovativa immunbaserade terapier som kan bidra till att uppnå långvariga remissioner och potentiell bot av olika cancerformer. Den ledande produkten, vididencel, har potential att förbättra resultaten vid AML – ett område där återfall är vanligt och den långsiktiga överlevnaden fortfa­rande är mycket låg. Allogen stamcellstransplantation, där patientens immunsystem ersätts av ett donatorimmunsys­tem, är en form av immunterapi. Dess användning är dock begränsad på grund av allvarliga biverkningar, inklusive transplantationsrelaterad dödlighet och graft-versus-host-sjukdom (GVHD). Den långvariga överlevnad som observerats hos en betydande andel av patienterna som behandlats med vididencel, kombinerat med en robust säkerhetsprofil, gör det till en attraktiv läkemedelskandidat. För mig var det ett tillfälle att börja på Mendus för att kunna tillämpa mina kliniska och branschmässiga kunskaper för att hjälpa till att forma och marknadslansera denna behandling som verkligen kan förändra liv.

Vilka är de största ouppfyllda behoven inom behandling av blodcancer idag?

TM: Vid AML, även efter initialt framgångsrik kemoterapi, återfaller många patienter på grund av små spår av cancer, så kallad mätbar kvarvarande sjukdom (MRD), som undgår behandling, samt ”vilande” stamceller som är resistenta mot kemoterapi. Detta är ett kritiskt ouppfyllt behov som understryker den stora betydelsen av effektiva behand­lingar efter remission som kan eliminera kvarvarande sjukdom på ett säkert och effektivt sätt. Vid CML kan, trots imponerande framsteg, endast omkring en fjärdedel av patienterna avsluta behandlingen med tyrosinkinas­hämmare efter tio år utan återfall – ett koncept som kallas behandlingsfri remission (TFR). Majoriteten av patienterna kan antingen inte på ett säkert sätt avsluta sin behandling, eller får återfall kort efter avslut och måste återuppta behandlingen. Dessa luckor är områden där aktiva immunterapier som vididencel kan göra en transformativ skillnad, genom att ge fler patienter möjlighet att botas utan behov av livslång behandling.

Kan du berätta mer om CADENCE-studien och vididencels roll vid AML?

TM: AMLM22-CADENCE-studien, som nu genomförs i Australien med stöd från Australasian Leukaemia and Lymphoma Group (ALLG), är en randomiserad fas IIb-studie som utvärderar vididencel i kombination med oralt azacitidin hos högriskpatienter med AML som befinner sig i hematologisk remission men som inte är lämpliga för stamcellstransplantation. Målet är att fastställa säkerheten för den kombinerade behandlingen och att uppvisa genomförbarhet baserat på förbättrad sjukdomsfri överlevnad. Detta bygger vidare på fas IIa proof-of-concept-data från ADVANCE II-studien i Europa, som visade att vididencel avsevärt kan förlänga överlevnaden hos MRD-positiva patienter och utgör ett steg mot en registreringsstudie med vididencel i AML. Till skillnad från traditionella läkemedel verkar vididencel genom att stimulera immunsystemet att känna igen och angripa kvarvarande leukemiceller, vilket erbjuder ett nytt angreppssätt för att uppnå långvarig sjukdomskontroll på ett relativt säkert sätt, med minimal påverkan på hälsa och livskvalitet.

Hur arbetar Mendus för att nå behandlingsfri remission (TFR) vid CML?

TM: Att uppnå och bibehålla TFR är ett av de stora målen inom behandlingen av CML. ör närvarande återfaller omkring hälften av patienterna när tyrosinkinashämmare (TKI) sätts ut. Vi tror att vididencel kan bidra genom att träna immunsystemet att undertrycka kvarvarande sjukdom och därmed göra remissionen mer hållbar. Vi planerar de första studierna i människa med CML-patienter som redan uppnått ett djupt molekylärt svar, för att testa om vididencel antingen kan göra det möjligt för fler patienter att avsluta sin behandling eller bidra till att bibehålla TFR under längre tid. Detta skulle kunna minska både den fysiska belastningen av långvarig läkemedelsanvändning och den ekonomiska kostnaden. Vi, tillsammans med många ledande CML-experter globalt, är optimistiska om att vididencel kan spela en betydande roll i kampen mot blodburna tumörer.

Vad är dina initiala tankar om utvecklingsstrategin för vididencel inom AML och CML?

TM: Vididencel har visat sig ge långvarig överlevnad vid AML och all data vi hittills har samlat in tyder på att det är en säker och bred tillämpbar behandling efter remission. Vi har inte observerat några allvarliga produktrelaterade biverkningar och vididencels verkningsmekanism som en aktiv immunterapi är inte beroende av specifika mutatio­ner. Det kan därför kombineras med olika grundbehand­lingar för AML och är bred tillämpbar för alla undertyper av AML hos patienter i fullständig remission. Det medicinska behovet inom CML för att förbättra TFR är stort och CML erbjuder dessutom en relativt stor marknadsmöjlighet. Vår strategi för att utveckla vididencel kommer därför att fokusera på marknadsregistrering inom AML, samtidigt som vi breddar den adresserbara patientpopulationen inom AML och öppnar upp indikationen CML. Att tillvarata möjligheterna med vididencel inom myeloida maligniteter, både akuta och kroniska, är bolagets högsta prioritet. För att uppnå vårt mål arbetar vi nära akademiska och industriella experter för att validera vår kliniska prövnings­strategi och uppnå de associerade milstolparna på bästa möjliga sätt.

På det personliga planet, vad är det som motiverar dig i ditt arbete?

TM: Det handlar alltid om patienterna. Efter att ha arbetat med patienter i klinisk verksamhet i årtionden har jag sett den verkliga effekten av säker och effektiv behandling – både dess styrka och dess begränsningar. Jag var också med och grundade en stiftelse i Tanzania till minne av min avlidna mor med fokus på CML-vård i resurssvaga miljöer. Det är som att cirkeln är sluten – jag hedrar min familjs ursprung samtidigt som jag bidrar till att förbättra vården globalt. Detta dubbla perspektiv gör att jag håller fötterna på jorden och bibehåller min passion för att hitta lösningar som verkligen gör skillnad för människor som diagnosti­serats med cancer.

Mendus presenterade uppdaterad överlevnadsdata från fas 2-studien ADVANCE II under American Society of Hematology (ASH)-konferensen i december förra året som visade att majoriteten (13 av 20) av patienterna som behandlades med vididencel var vid liv vid en medianuppföljning på 41,8 månader, och att 11 av de 20 patienterna fortfarande befann sig första fullständiga remission utan återfall. För att få en förstahandsbild av vad behandling med vididencel kan innebära för AML-patienter träffade Annelies Legters, Mendus Director för Clinical Operations, Jacob, en av deltagarna i ADVANCE II-studien, vid ett möte i Bergen i Norge. 

Jacobs hosta började i mars 2017 och i augusti var den konstant. Nu gjorde dessutom svår ryggsmärta och nattsvettningar livet outhärdligt. Han hade hjärt- och lungproblem sedan tidigare, men hans hälsa fortsatte att försämras och han blev mycket sjuk. Hans fru Ann misstänkte att något var allvarligt fel och följde med honom till läkaren i Norge. Några dagar efter läkarbesöket fick Jacob diagnosen akut myeloisk leukemi (AML). På grund av hans lungfibros hölls han i koma i sex veckor under den första cellgiftsbehandlingen. 

När den första behandlingsrundan var över vaknade han långsamt och kunde bara röra ögonen. Under de följande månaderna kommunicerade han med Ann och det medicinska teamet genom att blinka. Ett halvår senare flyttades han till rehabilitering för att återfå en del av de 20 kilon han förlorat och för att lära sig gå och äta igen. Men med Jacob fortfarande kämpande mot AML fanns det få alternativ kvar – förutom att försöka med en andra cellgiftsrunda. Denna gång skulle han få behandlingen hemma med Ann som ansvarig för att ta hand om honom under de följande månaderna. Barnen bar skyddskläder vid besök för att minska risken för infektion. 

”Att genomgå cellgiftsbehandling för att bekämpa sjukdomen var otroligt svårt på grund av de smärtsamma biverkningarna”, säger Jacob. ”Jag hade inte klarat det om det inte varit för Ann som stöttade mig under de där tuffa månaderna”. 

Trots sju månaders behandling med den andra cellgiftsrundan lyckades Jacob inte bli helt fri från sjukdomen, vilket framgick av måttet mätbar kvarvarande sjukdom (MRD). En ny strategi var nödvändig. År 2019 nämnde hematologen i Oslo en ny behandling i Bergen på Haukelands universitetssjukhus, ledd av professor Bjørn-Tore Gjertsen. Jacob och Ann träffade Bjørn för att höra mer om den kliniska studien Advance II, där Mendus läkemedel vididencel användes som underhållsbehandling för AML-patienter med MRD. 

”Att få höra att det fanns ett annat alternativ som kanske kunde fungera var fantastiska nyheter”, säger han. ”Efter två cellgiftsbehandlingar med hemska biverkningar var vi glada över den här möjligheten”, fortsätter Jacob. 

Behandlingen bestod av en serie injektioner med vididencel, ett läkemedel designat för att aktivera kroppens eget immunförsvar för att bygga upp ett långvarigt skydd mot tumörceller. Den största biverkningen var rodnad och viss svullnad runt injektionsstället under några dagar – betydligt lättare att hantera än biverkningarna från månaderna med cellgifter. 

”Bjørn och hans team var väldigt vänliga mot oss, och upplevelsen av att delta i den här kliniska studien var verkligen värd det tack vare den omsorg vi fick. MRD är borta och även om jag fortfarande kämpar med följderna av den tidigare cellgiftsbehandlingen, liksom mina lung- och hjärtproblem, har min livskvalitet förbättrats. Ann och jag motionerar varje dag tillsammans, promenerar i skogen eller på gymmet. Vi tar en dag i taget och med vårt första barnbarn som väntas i augusti har vi mycket att se fram emot”, avslutar Jacob.